fredag 31 januari 2014

Modeutställning med historia


 På Historiska museet i Oslo visas just nu en utställning om indiskt mode.
en fantastisk och överdådig utställning om den indiska överklassens mode och luxuösa estetik.

Utställningen lyfter fram Samant Chauhan, indisk modeskapare, lite extra.
Han jobbar nästan enbart med silke och särskilt med Bhagalpuri silke, ett vildsilke med rå yta.
"Silke är en metafor för mig, ett indirekt sätt för att komma tillbaka till mina rötter och nå den nuvarande kärnan i mitt förflutna" säger Samant.


Hans kreationer är rikt utsmyckade och gjorda med stor hantverksskicklighet.
Han förenar Indiens för-koloniala prakt med landets kunskap om textilt hantverk.
Mer av hans fantastiska kreationer kan du se här!






torsdag 30 januari 2014

Hurra för konsten!

För drygt ett år sedan invigdes Statoils nya kontorsbyggnad i Oslo.
Där satsades stort på utsmyckning. 
Dels i huset men mest runt om.
Så alla har möjlighet att ta del av konsten.
En särskild programförklaring gjordes, FADE.


Här är det nytänk som gäller. Ny formgivning och ny teknik.
Under taken vid huvudentrén har en yta av 1200 m2 fått en utsmyckning.


Med hjälp av en specialduk och LED-lampor visar det ena taket en bild med 
tulpaner, nästan utslagna. 

Men det andra taket, en pendang, ser ut så här:


Tulpanerna har bytts ut mot ullnystan.
Hurra!

Pipilotti Rist heter konstnären.
Kommer från Schweiz och är född 1962.
Videokonst är hennes specialitet och färg gillar hon.

Jag undrar om alla ullnystan är en hyllning till norsk sticktradition?

onsdag 29 januari 2014

Kreativiteten - är den viktig?

När jag tänker på det handgjorda kopplas det alltid ihop med formgivning och design. 
För mig blir det nästa som om det bara är handgjorda föremål som verkligen har en formgivning.
Men så är det ju inte! Jag vet.

Så därför blev det så spännande att ta del av en utställning i Oslo.
Ett av företagen som jobbar inom oljeindustrin, Aker Solutions visar sin verksamhet på ett kreativt vis, med ett expo där du själv är aktiv för att få informationen.


En rad frågeställningar om kreativitet och hur man ökar den och använder den.

Ytterligare frågeställningar som sätter myror i huvudet.
Svaren är naturligtvis individuella, men håll med om att det är bra frågor.
Kanske vi borde ställa oss dem oftare - särskilt när idéerna är slut.

Tänk nu på att detta är för personer som jobbar inom energifältet och då särskilt med olja och gas. 
 Inte hur den ska konsumeras utan hur den ska utvinnas.
 Ingenjörsarbete! 

söndag 26 januari 2014

Upp till kamp för det handgjorda!

Med det uppropet bjöds det in till debatt hos Svensk Form på Skeppsholmen i Stockholm.  Konsthantverkarna, Svensk Form  och Tidskriften Hemslöjd ordnade en samtalskväll på tema handgjort skapande. Vad skulle ett sådant manifest i så fall innehålla?


En frågeställning som engagerade mycket folk för snabbt fylldes lokalen. Trevligt!
Ja, det blev nästan för många - fast det är ju synd att säga.

Malin Vessby, chefredaktör på Hemslöjd var kvällens moderator och tillsammans med inbjudna gäster från slöjd- och konsthantverksvärlden försökte de reda ut om det behövdes ett manifest för handgjort skapande. 

”Slöjdens och konsthantverkets tid är nu.”  inledde en engagerad Malin.
Åsa Lockner, intendent på Konsthantverkarna och smyckesmed, Andreas Nobel, bågsvarvningsdoktorand och formgivare, Annica Kvint, designjournalist och Cecilia Levi, papperskonstnär kom med förnäma inlägg - de ingick i panelen. 
Publiken var trots allt de som kom med flest synpunkter så visst var intresset stort.

Och
Varför ska man göra saker för hand?
Vad tycker du? Gör ett inlägg på Redaktionsbloggen!

onsdag 22 januari 2014

Sista temat - 4:an.




  Tema fyra har följande rubrik:

Bevara traditionella textila arv och att göra dem synliga

Nu är det frågan om att ta hand om det immateriella textila arvet. 
Förvalta det och föra det vidare till nästa generation.
Ytterligare en komplex, viktig men svår fråga.
Och också denna gång kort om tid - en eftermiddag.

Lite fritt översatt - lyder texten så här:

" Det är viktigt att bevara denna kunskap och färdighet samt att synliggöra dess betydelse för en bredare publik. I den här workshopen kommer olika aspekter av användningen av traditionella textila hantverk och dess betydelse att undersökas för att demonstrera komplexiteten i traditionella textila hantverk och de många sätt som det görs på och kan användas.



Syftet är också att diskutera hur vi kan samarbeta för att skydda ett traditionellt hantverk och även skapa nya och spännande möjligheter inom området, och slutligen för att göra traditionella textila hantverk mer synliga.



Detta kommer att involvera textil forskare, museipersonal, textil konservatorer, hantverk folk, textilformgivare och textil samlare från en rad olika discipliner och områden, museer, arkeologi, antropologi, historia, textila hantverk verkstäder, designskolor.

Det är naturligtvis viktigt att samarbeta med personer som är aktiva i traditionella hantverk idag och vi inser också att det måste finnas mer dialog mellan nationalekonomi, kultur, kulturarv, design, tradition. 


Ett av våra mål är därför att undersöka möjligheterna att skapa en plattform för denna dialog."

Läser på


Upptäckte en spännande bok om mode när jag senast besökte biblioteket.
Modebibeln. Den svenska. Av Karina Ericsson Wärn.

Visste du att den franska haute couturen har svenska anor?
 Eller - Vet du vad hemligheten bakom H&M:s framgångar är? 
Och vad är det Gudrun Sjödén och Acne har gemensamt?
Svaren lär finnas i boken.
Jag får även läsa om Katja of Sweden, Sighsten Herrgård och Mah-Jong.

Den boken får följa mig på resan till Stockholm.
Nu ska planeras för föredraget.
Det som ska hållas på textilsymposiet.

tisdag 21 januari 2014

Konsten att söma.





 Det är ganska många år sedan jag lärde mig att nålbinda. Jag tror det var på 1960-talet.
Men jag kan inte påstå att jag gör det särskilt ofta idag. Trots det sitter tekniken i fingrarna och snabbt brukar jag komma igång igen. 
Då lärde sig alla ett sätt att plocka maskor på. Senare uppmärksammades flera olika tekniker och idag finns det häften och böcker som beskriver 12 - 15 olika sätt.
Ganska fantastiskt att du med hjälp av en nål och maskor på tummen kan vrida och vända på dem så du får 15 olika variationer av nålbindning.

Tekniken är uråldrig. 
Finns, eller har funnits, i Europa, Afrika och Asien.
 Beskrivning kan du köpa här.
Klicka vidare till Litteratur/Nålbindning.
Eller kolla en film.

måndag 20 januari 2014

Nålar att sömma med.


Nålar, är det något arkeologerna ofta grävt fram?
På nästan alla museer där förhistoriska föremål visas finns de med.
I lite olika utföranden och storlekar.
Ibland så här...


 ...som mina nålbindningsnålar.
Tre i trä, en i horn och en i ben - och ja, alla är nygjorda.
Den långa i trä är min första och något av en favorit. Det är lätt att plocka upp maskorna,
och att svänga runt med den. 

Bäst av alla är ändå den av ben, den vita.
Den är elegant och välputsad. I överkanten av ögat har tillverkaren holkat ur nålen, på båda sidor.
För att få mer plats för tråden. Det gör att tråden glider lätt genom maskorna även om den är tjock eller jag har den dubbel. 


Nedanför ögat är tillverkningsåret 1987 inristat och på den andra sidan S G, slöjdarens initialer. Tyvärr vet jag inte hur de ska uttydas.

Jag tror att jag köpt den på Sätergläntan.
I alla fall har de fortfarande ett brett sortiment av nålar.
Som trots att det är ett så enkelt redskap finns i så många variationer.
 Och i hur många år har de sett lika dana ut?

söndag 19 januari 2014

Tema tre


Detalj ur väv av Eva Ek Schaeffer
Så var det dags för tema tre, svårt men väldigt spännande!
  Nu ska vi belysa på vilket vis textil har påverkat samhället och om vi, utifrån de kunskaper vi har, kan förstå hur stort och viktigt samhället har varit.
Och för det behöver vi dagens kunskap om traditionella textila hantverk.

Så här presenteras temat - och ja, lite fritt översatt då:
Användning av traditionella textila hantverk och hantverk i tolkningen av antika samhällen
  Textilredskap utgör ofta den enda och viktigaste typen av bevis för bedömning av omfattningen av produktion och teknik i textilindustrin i det förflutna. Dessa verktyg visar på olika stadier av textil tillverkning. Genom att kombinera text, ikonografiska och arkeologiska bevis med forskning på textila tekniker har vi en fantastisk möjlighet att inkludera textil- och textilproduktion i allmän arkeologisk forskning även om inga faktiska textilier bevarats.

Men från detta arkeologiska och historiska perspektiv behöver vi kunskap om traditionella textila hantverk för att förstå tekniken och de textilier som producerades i det förflutna, och även för att förstå den kraftfulla, men ofta osynliga, påverkan hantverk har på samhällen.

Mode där grunden kommer från traditionen

Patentstickning var omtyckt och vanlig på Gotland förr. Några tröjor finns bevarade. Både i Hemslöjdens samlingar och hos Länsmuseet.


Då var de stickade för hand i ett något hårdspunnet vitt garn. Alltså inte ull från Gotlandsfåret.
Dessutom hade de en mönsterstickad dekoration i framkanten. Som gav karaktär åt koftan.
Källingkofta kallas den idag - förr var den för herrar.

Och när man detaljstuderar tröjan hittar man massor med finesser - som bara ett tränat öga ser.
Den lilla rätstickade kanten nertill på koftan. Rätstickningen runt halsringning och ärmslut. Knappen vid sprundet på ärmen. Skärningen av ryggen.
Inget av allt detta har kommit med vid den nya formgivningen.

Jaha - det är bara att konstatera,
vi tappar kunskap och seende!

lördag 18 januari 2014

Modernt mode och tradition.

Om jag vänder på kuttingen, ja eller överskriften, och tänker om. 


Då hittar jag ytterligare en tröja i butik Boel Olaison
Och letar jag runt lite till dyker de här upp,

Bild från GKF:s sida
 Kerstin Boulogners patentstickade tröjor i gotlandsull.
De finns hos Gotländska konstnärer och formgivare i Visby.

Moderna plagg i modern tillverkning - småindustriell och producerad på ön.


Tradition och modernt mode.


"Många designers vet dock idag att utnyttja potentialen hos traditionellt hantverk i sitt arbete och det leder till en vitaliserande praxis som ofta slutar med mycket "icke-traditionella" resultat."  

Plockat från tema två. Och visst kan det vara så.
Men även så här:

Lingonkvist
Hermanna Stengård, småskollärare från Rone socken på Gotland, samlade i början av 1900-talet stickade föremål. Framförallt vantar, de flesta bara som rester och fragment. Trots detta är de en ovärderlig källa till inspiration för senare tiders stickfantaster. Hennes samling ägs och vårdas idag av Gotlands läns Hemslöjdsförening

Den har inspirerat både författare, journalister och formgivare som alla berikat sitt skapande utifrån samlingen.
Ett exempel är det mönster som Pernilla Svenre gjort för butik Boel Olaisson

Pernilla har på ett säkert sätt förnyat mönstret Lingonkvist till en ny design, som Boel i sin tur använder i olika färgställningar och modeller till plagg producerade på Gotland.
Ett ömsint tillvaratagande av ett textilt hantverk.
Eller är det för långt ifrån traditionen? 

fredag 17 januari 2014

Tema två

Ikatvävning i Hotan, Kina

Nu är det hög tid att presentera tema två, 

 Förhållandet mellan traditionellt textilt hantverk och modernt mode. 

Ett tema som också ska behandlas på ett fåtal timmar, vilket jag känner blir svårt.

 För visst finns det många som använder sig av traditionella textila tekniker för dagens mode. Eller kanske rättare sagt - inspireras av traditionella tekniker. 
Ikatvävning är en, där man gärna gör en tidsvinst genom att trycka mönstret på tyget istället för hela den omständliga processen med omknytning och färgning innan vävningen.

Och det visar, tycker jag, just problemet med att vår tid är så dyrbar, att saker inte får ta tid.
Det blir en rejäl förenkling av det traditionella hantverket vilket i det här fallet för det mesta resulterar i en sämre vara.

Lite fritt översatt är det här texten för temat:
 Idag finns det en medvetenhet om vikten inte bara att bevara hantverksobjekt utan också uppmuntra hantverkare att producera och förmedla sin skicklighet till andra. Detta är en utmaning. 
Tack vare den industriella revolutionen, har textilier aldrig varit så billiga eller massproducerats lika enkelt, med den tråkiga följden att traditionella textila hantverksfärdigheter och kunskaper inte alltid värderas.
De kunskaper som krävs för komplexiteten av ett textilt hantverk är delvis bortglömda. Det är naturligtvis mycket tidskrävande att ta fram en textil för hand, och sådana textilier har blivit så dyra att bara några människor har råd med dem.
Marknaden för hantverkarna blir mer än någonsin begränsad med följden att det blir mindre fördelaktigt för dem att upprätthålla sina kunskaper.  Som att gamla (traditionell) mönster blir omoderna och att det kan vara svårt för hantverkare att använda traditionella metoder för att producera nya mönster. Det finns en negativ cirkel av orsak och verkan vilket leder till minskning av traditionella textila hantverk och vi tappar kunskap. En förlust som ofta är osynlig.
Många designers vet dock idag att utnyttja potentialen hos traditionellt hantverk i sitt arbete och det leder till en vitaliserande praxis som ofta slutar med mycket "icke-traditionella" resultat. 

Temat kommer att undersöka dynamiken mellan "tradition" och modern mode.

torsdag 16 januari 2014

Förberedelser


På fredag, alltså imorgon, ska jag till Gotlands Folkhögskola i Hemse och undervisa i stil och kulturhistoria. Det blir sista föreläsningen för den här årskullen och den kommer att handla om textilkonstnärer på 1900-talet.

Så jag har plockat fram en hög med böcker för att läsa på.
Karin Larsson är en bra början tycker jag. Märta Måås Fjetterström, Elsa Gullberg, Astrid Sampe, Viola Gråsten, Barbro Nilsson och Ann-Marie Forsberg kommer med så klart. Alla har skapat fantastiska verk och fört textilkonsten framåt. Jag kan bara inte gå förbi dem.

Böckerna handlar om Ingegärd Möller, Helena Hernmarck, Elisabet Hasselberg Ohlsson och Eva Ek Schaeffer - alla har jag jobbat med. En fördel när jag föreläser.

Så får jag plocka på den yngre generationen också. 
Anna Sjons Nilsson, Barbro Lomakka, Pasi Välimaa och Anu Tuominen.

Alltså - hur ska jag hinna med alla?