måndag 31 mars 2014

Här är vi!

Jaha, då är jag i Jordanien!
I alla fall när du läser detta, men inte när jag skriver.
Nu är det förprogrammerade inlägg som gäller.


Men jag tänkte att du kanske vill få en glimt av min resa.
Och så hittade jag den här skildringen.
Riksföreningen för handvävning reste till Jordanien
och tittade på textil, främst vävning.
Verkar vara lite av det vi ska se på vår rundresa.

 

söndag 30 mars 2014

Blommor

Jag gillar påskliljor! Den gula färgen gör mig glad.
Och kanske beror det på att jag vet att vår och sommar är på väg.


Sedan nästan två veckor står de här påskliljorna på mitt köksbord.
De är planterade i en tovad kruka som Laila Lundström gjort.
Ja inte direkt i krukan den här gången.
Men det hade gått, fast då måste man ha ett fat under.
Nu har Laila tovat passande till en glasskål istället.
Men ullen är bättre krukmaterial än lera.
Den låter inte vattnet avdunsta så fort och den hjälper
till att hålla en jämn temperatur runt rötterna.

Snyggt är det också!

lördag 29 mars 2014

Presenter

På en resa är det alltid bra att ha med presenter.
Att ge till någon som gjort något extra för en.


Jag brukar ta med något personligt eller något från ön.
Den här gången blir det tre böcker från Gotland.
Med karaktäristiska bilder både från Visby och landsbygden.
Och med text både på svenska och engelska.
Gotland i bilder heter boken och är skriven av Jonas Rydin.
En liten, behändig present som kanske kan locka till ett besök.

Jag köpte böckerna på Gotlands Fornsal.
På nätet hittar du den här.

fredag 28 mars 2014

Vår i Jämtland

Våren har kommit till Jämtland, i alla fall inomhus,
en Textil Vårsalong har öppnats på Jamtli!


En vårsalong med broderi - 22 brodöser från länet och så ytterligare 5.
En fin kvalité är det på verken också. 
En av utställarna är Anna Hådell från Leksand.
Hon var konstnärlig ledare för Jämtslöjds textilateljé på 1950-talet.
I många år var hon hemslöjdschef för Leksands Hemslöjd.
I slutet av 1970-talet ritade hon mönster till Gotlands läns Hemslöjd.
Det på bilden, med inspiration från gamla tambursömsbroderier.
Då var hon nybliven pensionär, idag är hon 105 år.
Still going strong! 

Arrangörer är Jamtli, Länets hemslöjdskonsulenter 
och Jämtlands läns konstförening.
Utställningen pågår till 4 maj 2014.



torsdag 27 mars 2014

Snart klart!

Det här kanske inte är så spännande för dig!
Men nu börjar vår föreläsning bli klar.


Sofia har översatt från svenska till engelska,
Bruce med amerikanska som modersmål, har kontrolläst.
Jag lägger sista handen vid texten och rättar stavfel.
Kerstin har kollat att text och bild hör ihop.
Det är ett pyssel, men snart är det klart.
Vilken lättnad!
 
Ett riktigt lagarbete blev det.
Tack för all hjälp!
 

onsdag 26 mars 2014

Ta tåget...

...till Vävmässan i Umeå!


År 1995 kom Slöjdtåget till Gotland och det blev succé.
Många kom för att titta på tåget, fler för att se slöjden.

Att slöjda på tåg är häftigt. Man blir inte störd utan kan hålla på.
Mycket slöjdande lär man hinna på en sån långresa.
Dessutom finns specialister med som visar hur du väver.
Textil Hemslöjds hemsida kan du läsa mer.
 
Så ta tåget till Vävmässan i Umeå!
 

tisdag 25 mars 2014

Ull ett måste!



Solklart - jag tar med ull till Jordanien!
Det är ju en textilkonferens där vi ska byta erfarenheter,
även på det praktiska planet.
Linda Olofsson ska spinna och Jorie Johnson tova.
Jag vill veta vad de tycker om vår gotländska ull.

Så jag besökte Gisslause lammgård i Lärbro.
Här har Elisabeth Gellerstedt flera olika lammraser.
Hennes affärsidé är just att producera olika typer av ull.


Hennes vita, bruna, grå och svarta lamm ger superfin ull.
Sju olika sorters ull om sammanlagt 2 kilo köpte jag.
Ren och välklippt, men jag tvättar den försiktigt i alla fall.
Bara för att inte föra med någon ohyra.

Lammningen var i full gång.
I hagen busade de veckogamla lammungarna för fullt.
Det är mycket spring i benen trots att de bara är några dagar gamla.


Två lammungar placerade sig mitt på en finullstacka.
Hon verkar inte bry sig, trots att det inte är hennes ungar.
Skäckiga gutefår med hornknappar är vad det är!


måndag 24 mars 2014

Svenskbyborna

Gräv där du står och släpp världen in, 
ett tema som Länsteatern på Gotland har 2013-2014.
 Jag har varit och sett musikalen Svenskbyborna.
Himlen vårt tak och jorden vårt golv.


En fantastisk föreställning - gå och se den!
Den speglar det osannolika liv som svenskarna i Ukraina haft.
Utvandringen från Dagö i Estland via Sovjet till Gotland.
Nu har jag lärt mig mer om deras otroliga berättelse och öde.
En snabblektion i 1900-talets historia, mycket musik,
och så de ryska traditionella schalarna med rosmotiv.

Nelly i föreställningen samlar på ord, nya för tiden eller platsen.
När jag kom till Gotland var fastlandet och svenskbybo nya ord för mig.

Något som jag visste mer om var de ryska schalarna.
Så vanliga i Dalarnas dräkter. Till halskläden.


Ibland formsydda och fodrade eller omgjorda till hättor.


Eller allra finast, i mitt tycke, som foder i en Kråka från Dala Floda.

Schalarna började tillverkas 1795 och är fortfarande högsta mode.
Men det är klart, man har följt med i utveckling och trender.
Här kan du ta del av produktionen.

söndag 23 mars 2014

Vår reseledare...

...på symposiet är Kerstin Andersson. Hon löser problem på plats.
Om det blir några!? Hennes erfarenhet av gruppresor är lång.
Särskilt med inriktning på textilresor och om det ska hon föreläsa.

 

Mestadels går resorna till Kina och jag har följt med en gång.
En nästan tre veckor lång resa längs Sidenvägen.
Oj, vad vi fick uppleva! Vävning av mattor och siden,
träsvarvning, metallgjutning, tovning, broderi och stickning.
Vi var på museer och såg 3000-4000 år gamla mumier.
 Vi åkte åsnekärra och red kamel.

Det bästa med resorna är att man får se så mycket.
Komma till platser och sevärdheter som är svåra att besöka själv.
Träffa personer i deras hemmiljö och dela deras vardag.

Hemslöjdsresor har rabatt för medlemmar i en hemslöjdsförening
eller prenumeranter på tidskriften Hemslöjd.  

Medlem kan du bli här!



lördag 22 mars 2014

Kretas textilproduktion

Det är vad Joanne Cutler ska delge oss.
Hennes forskning omfattar hur tekniska färdigheter och tekniker 
lärs och överförs, och konsekvenserna av detta när det gäller 
teknisk innovation, materiella kulturförändringar och identitet.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6d/Knossos_fresco_women.jpg

Bildens hovdamer är iförda en ceremonidräkt och har festfrisyrer.
Det är ett fragment av en väggmålning som visar lite textil.
Inga, eller nästan inga, textila fragment finns kvar.
Men delar av redskap, fresker och texter.
Och de utgör grunden för Joannes forskning.

Hon har antagligen lite referensmaterial att luta sig mot.

fredag 21 mars 2014

Arbetsmaterial

Arkeologiska fynd från Jordanien visar på den 
textilproduktion  som funnits i området.
Verktyg och textilfragment som hittats kommer 
Jeanette Boertien från Nederländerna att föreläsa om.
Spännande ska det bli att höra vad hon har fått fram.
Hur mycket textil har producerats 800 år f.Kr.?
Har vävningen gjorts för ett tempel eller helgedom?

Rester av arbetsmaterial blir det nästa jämt,
vi har en hel korg full med gamla spolpapper.


Papper som klipptes till och på vilka garn spolades upp.
Någon gång i mitten på 1950-talet.
Att bläddra i dem och läsa texten är fantasieggande.
 Det är väl det som gör att jag inte kan förmå mig att slänga dem.

För jag tror inte de ska hålla över 3000 år.


 

torsdag 20 mars 2014

Vad är immateriellt kulturarv?

Traditional Textile Craft - An Intangible Cultural Heritage?
Det är titeln på textilkonferensen och vad den ska handla om.
Frågetecknet i slutet är lite oroväckande för mig.
Jag tycker traditionellt textilhantverk är ett kulturarv.
En handlingsburen kunskap som traderas!
Mellan generationer och mellan utövare.

Kunskap överförs från mor till dotter.

Däremot är det bra att UNESCO 2003 antog konventionen 
om skydd för det immateriella kulturarvet.
Och ännu bättre att den svenska regeringen beslutade att 
ratificera den. Vilket skedde den 9 december 2010.
Samtidigt gav man uppdraget till Institutet för språk och folkminnen
angående tillämpningen av konventionen i Sverige.

Unescos konvention om skydd av det immateriella 
kulturarvet syftar till att säkra respekten för, 
och öka kunskaperna om de immateriella kulturarvens betydelse. 
Konventionen omfattar bland annat muntliga traditioner, 
sociala sedvänjor och traditionell hantverksskicklighet.
 
Kunskap överförs mellan två utövare av samma teknik.
Arbetet har genomförts i fyra noder, med olika kulturinriktningar.
I noden för traditionell hantverkskunskap har ingått 20 personer,
en av dem var Kerstin Andersson Åhlin, Hemslöjden.

Slutrapporten från arbetet kan du läsa på Nämnden för 
hemslöjdsfrågors hemsida.

På symposiet kommer Geraldine Chaterland att föreläsa 
om ämnet. Bland annat om att det just nu är ca 20 företeelser
 med textil hantverk/slöjd som står på risklistan.





onsdag 19 mars 2014

Det var först ...

... år 2003 som jag såg utställningen
TUTANKHAMUN´S WARDROBE på Medelhavsmuseet i Stockholm.
Men den första invigningen av utställningen skedde redan i oktober 1999,
på Textilmuseet i Borås av Drottning Silvia.


Då var jag så imponerad av Christina Rinaldos arbete - och är det fortfarande.
Att hon tillsammans med sina studenter på Vävskolan i Borås 
lyckats kopiera en del av de textilier som hittades i Tutankhamuns grav.
För där hittades höftskynken, tunikor,kiltar, förkläden, bälten och skärp,
handskar, mantlar, huvudbeklädnader och sockor. 
Alla tillverkade med stor hantverksskicklighet och materialkännedom.

Mer än 400 olika textilier fanns bland fynden.
Textil som fått väldigt lite uppmärksammade innan projektet 
 
När jag idag läser utställningskatalogen ser jag att
Gillian Vogelsang-Eastwood startade hela projektet 1991 och 
att det utvecklades vid mötet med Christina Rinaldo 1995.
Dessutom ska Gillian föreläsa på textilkonferensen i Jordanien. Se här! 
Det handlar om broderi i Nordafrika och Mellanöstern som hon nu studerar.

Howard Carter, han som upptäckte Tutankhamuns grav, skrev: 
"Textilierna i denna grav kommer att vara av stor betydelse för 
textilhistorien och de kommer att kräva noggranna studier"
 
Till mig sa Christina Rinaldo en gång:
"Jag vet precis hur stora händer Tutankhamun hade, 
jag har kopierat hans handskar".

tisdag 18 mars 2014

Två hjärtan slår för guld!

"Ädelmetaller har använts i dekoration av textil sedan urminnes tider..."
Både för profana tyger och för kyrkans textilier.
Om det kommer Anna Karatzani att föreläsa.


Annas forskning om metalltrådar skulle jag vilja förmedla till Lena Dahrén.
En före detta kollega till mig som vidareutbildade sig och nu har doktorerat 
just på guld och silvertrådar i knypplade spetsar och uddar.
Du kan ta del av Lenas abstract till hennes doktorsavhandling här.
Och här kan du läsa en kort resumé om den.

Jag har alltid tyckt att det är så spännande med Lenas forskning.
Utifrån sin hantverksskicklighet har hon gått vidare och sökt spetsarnas 
 historiska fakta - hur de tillverkats, brukats och återbrukats.
Många av spetsarna finns idag kvar på liturgiska dräkter.
Men när det begav sig var de minst lika vanliga på modeplagg.
Kolla in Lenas Pintrestsida här och njut av lyxen. 

Och håll med om att Anna och Lena borde mötas.

måndag 17 mars 2014

Museesamlingar

Att ett museum ska ha en samling av föremål är självklart.
Och att den ska visas för besökare är lika naturligt.
Vården av den är också uppenbar - den ska hålla över tid.

Hattar på hyllor i Gotlands museums förråd.
Består samlingen av textilier  blir det genast svårare och kostsammare.
De är känsliga för ljus, både solljus och elbelysning.
De blir dammiga och smutsiga och kräver specialtvätt.
Pälsänger, mal och andra skadedjur kan kalasa upp hela samlingen.

Textilier kan vara skrymmande och kräva mycket utrymme.
Många föremål behöver lagras plant - ännu ett problem.

Här behövs erfarenhet och ny kunskap samt bra plats för magasinering.

Om allt detta och hur det fungerar i Jordaniens museum
kommer Fatma Marii att föreläsa. Vi ska även få en guidning i museet.

Vill du veta hur det fungerar på Gotlands museum klickar du här.
Här kan du se vilka utställningar som pågår.

söndag 16 mars 2014

Ett brev betyder så mycket!

Det var en slogan som postverket använde en gång.
Då när brev och kort var något man skrev ofta.


Till namnsdag och födelsedag eller som resesouvenirer.
Och sparade som kära minnen. Som mina barndomskort.
Exotiska på olika vis, från mitten av 1950-talet.

Ett brev kan också ses som forskningsmaterial.
Och en brevsamling över tid ger massor med information.
Christina Wijkmark har läst och sammanställt 1600-talsbrev
från Catharina Wallenstedt till boken Allrakäraste.

 

  Catharina skrev till sin make, som vistades utomlands, om godsets skötsel.
Om vad som skulle göras och om vad som var gjort.

 
Till sin vuxna dotter, Gretha, skriver hon: 
"Vad jag nu här haft att göra, är allt med spinna, tvättning och nystning.
Sängkläder har jag ock nu laga, som behövdes, jag har nu här inte mera lin."

Två meningar som berättar om att även adelskvinnor deltog i textiliernas skötsel.
 Att garnet tvättades efter spinning och före det nystades.
Att även rikemanssläkter lagade och lappade sängkläder.
Och att årets lin var förbrukat.

Brev av annat slag har Cécile Michel forskat på. 
Hon har läst tusentals brev som skickats från 
kvinnor i staden Ashur till familjemedlemmar i Anatolien.
De berättar om familjens textilproduktion, dels för eget behov,
dels för försäljning i Anatolien. En viktig export för kvinnorna.
Breven är skrivna på lerplattor med kilskrift ca 1800 f. kr.

Om dessa ska Cécile Michel föreläsa på textilsymposiet.



 

lördag 15 mars 2014

Stickad tradition

Från Bolivia kommer också de stickade mössorna som var mode på 70-talet.
Toppluvor med öronlappar - för män - här bars de lika ofta av kvinnor.
Om jag förstått rätt är det männen i Bolivia som stickar dem.

 
Mössan köpte jag på torget i Visby en sommar, för inte så länge sedan. 
Nystickad i sprakande kulörer och rikt mönstrad.
Jag är något tveksam till materialet i garnet - ull eller syntet?
Väldigt tunt och jämnt spunnet, lite av kamgarnskaraktär har det.

 
  På avigsidan, där solljuset inte kommit åt, lyser neonfärgerna.
Ca 8 maskor och 9 varv är det på varje centimeter - vilken täthet!
Mönstertråden är bunden efter varje maska.
Det tar tid men ger ett stadigare och mer hållbart plagg.

Immateriellt kulturarv värt att bevara!


 





fredag 14 mars 2014

Nutid-dåtid


Granne med Peru ligger Bolivia, ett land med rika textila kunskaper.
På ryggbandsvävar skapas där vävar med märkliga motiv.
Trots att de är vävda idag känns en samhörighet med 
Perus 2000-åriga Paracastextilier. 
Inte lika färgsprakande men motivmässigt.

 


Likheter finns även med våra 1000-åriga vävar,
 Överhogdalstapeten, den som finns på Jamtli.

Tusen år och ett halvt jordklot skiljer dem åt,
men nog finns det en likhet!

torsdag 13 mars 2014

Tack!

Till en årsdag fick jag en bok om vävning i Peru,


Glad blev jag då, boken är jättefin, rikt illustrerad med bilder.
Författaren Nilda Callañaupa Alvarez berättar om vävtraditioner
i Perus högländer. Allt från hur hennes intresse väcktes, 
hur tråden framställs, tyget vävs och den folkliga klädkulturen.
En rik källa till kunskap om textila hantverkstekniker.
Och en bok att inspireras av -  till nyskapande!

Glad blir jag igen
- ämnet kommer att behandlas på textilsymposiet.
Sophie Desrosiers ska föreläsa om sin forskning mellan
vävningen  i Perus kustområden och i högländerna.
Alltså läser jag boken igen och tack Kicki!

Från kustområdet finns gamla vävar kvar.
 Textilier som är 2000 år, några finns i Sverige.
På Världskulturmuseet i Göteborg.
Paracastextilierna såg jag första gången på gamla museet.
Nästa gång var på nya museet och utställningen En stulen värld.

Nu kan både du och jag ta del av dem här!


onsdag 12 mars 2014

Hur värderar vi textil?

+ - 0 det är ofta värdet på textilier.
Dagens, gårdagens och de historiska.


För några få kronor kan de inhandlas.
Dagens textil uppnår inte sitt verkliga värde.
Det gör tyvärr inte heller synen på textil kunskap.
Varför är textil forskning inte lika spännande och 
användbar i tolkningen av antikens samhällen som
livsmedelsproduktion och militära konflikter?
Den frågan ska Mary Harlow belysa på textilkonferensen.

Textil har också svårt att hävda sig på konstens arena.
Jag har just läst Mikael Mellqvist bok,
Det gotländska tingshuset.
  



En välskriven skrift om konsten i tingshuset i Visby.
 Byggnaden är stram och syns tydligt i stadsbilden. Vacker!
Det är ritat av arkitekt Lennart Lundström 1959.

Huset har fyllts av konst skapad av gotländska konstnärer.
Konstverk ofta gjorda för just denna plats, eller valda för den.
18 konstnärer presenteras i boken men ingen med textilt arbetsmaterial.



Trots det finns ett textilt konstverk, placerad på central plats.
 Boken visar en bild på verket med en kort bildtext;
"Ordförandens plats med Monica Bertilssons väv i bakgrunden."


Hur kommer det sig att detta konstverk inte får mer uppmärksamhet?
Monica Bertilsson var anställd på Gotlands Hemslöjd.
Väven är speciellt ritad för den plats den hänger på.
Vävd i hemslöjdens vävateljé och finns bara i ett exemplar.

Kan det vara vårt sätt att värdera textil?



tisdag 11 mars 2014

Färgprakt...



...och mönsterrikedom - det präglar folkdräkten.
Som på bilden, en detalj av en skinntröja från Slovakien.
Helt dekorerad med mönster i starka kulörer.

Det finns en likhet mellan den folkliga dräkten i olika länder.
Dels är det färgkombinationerna.


Det vita linnet i överdelar och huvudbonader.
Och så ylleplaggens starkare kulörer, rött, svart, grönt,
som ovan i de estniska kvinnornas nytillverkade dräkter.

Eller som i de traditionella tröjorna från Delsbo.
 
 

Men det är även mönster som går igen.
Dräkten till höger, från Vitryssland, har en huvudduk 
som lika gärna kunde burits av en dalkulla.
Turkrött kattuntryck.

På textilsymposiet kommer vi att få höra om 
Jordaniens folkdräkter och deras utseende.
De lär kännetecknas av sin elegans,  
originalitet och funktionalitet.

Finns det en likhet även hos dem?




måndag 10 mars 2014

Nu kommer Fårö!

En ny utställning på Langska huset.
Med invigning imorgon, tisdag 11 mars kl. 18.30.


 Nyproducerad slöjd kommer och visas, tillverkad på Fårö, av fåröbor.
 Flundran som grytlapp - snygg, välgjord och i ny formgivning.
Tvåmänningen, den traditionella båttypen på ön, även den i
modern tappning och med två ljus som symboliserar de två männen.


Fårös klassiska trasmattor med skinnspill som inslag. 
Nu i ny färgställning och med vita skinn. Vad färg kan göra skillnad!

Och så den ursprungliga slöjden, fisknätet.


Här i modern tappning, av nylon och den något äldre varianten i bomull.
Männens slöjd - en vintersyssla att laga och knyta nät.
Innan bomullsgarn gick att köpa användes lin.
Och att handspinna lingarn till en strömmingsnot tog tid.
Men innan linet kunde spinnas skulle det häcklas, skäktas och bråkas.
Allra först måste det sås och odlas.
Vilket jobb för att få mat på bordet.

Utställningen pågår till den 30 mars.