Tid för vitsippor är det nu!
Eller fagningsblomma som den heter på gutamål.
Och fagat har vi gjort. Hela stora änget är räfsat.
De små bitarna också, och det är så skönt att det är klart.
En pärs som känns i armmuskler och rygg flera dagar.
Men fint blir det!
Så där att man önskar kunna spara skönheten.
Vilket man också kan.
Jag har lärt mig det av Anna-Karin Reimerson,
länshemslöjdskonsulent i Västmanland.
På bloggen Slöjdnytt beskriver hon hur det går till.
Så nu kan du också spara skönheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar