lördag 31 oktober 2015

Romkulor...

...och nätflöten.
det är vad jag har tovat just nu.


Romkulor som ska föreställa fiskrom.
Svarta från stör, orange från löja och vita från sill.
Tovade genom att rulla ullen mellan händerna,
lätt till en början och så öka trycket.
Kruxet är att få dem jämna och lika stora.

Nätflöten gör du genom att rulla ullen runt tre blyertspennor.
Blöt ner ullen och gnugga den mellan handflatorna.
Dra ut en penna när fibrerna är hopfiltade.
Fortsätt tova, dra ut penna nummer två när ullen krympt.
Valka ihop ullen så att den omsluter den sista pennan.
Dra bort även den och flötet är klart.
Flytförmågan är kanske inte perfekt, 
men en snygg pärla blev det!

Radio Gotland har haft ett inslag om utställningen.
Lyssna här!

fredag 30 oktober 2015

Nära till havet

Det har vi här på Gotland.
Du behöver högst åka fyra mil för att nå kusten.
Vilken lycka!

Vägen till havet.  Yelena Khalilova.

"Nära till havet" heter också den utställning som öppnar imorgon,
31 oktober kl. 12 på Langska huset.
Där visar 13 medlemmar i Tovningsakademin filt.
Bilder, mattor, smycken och kläder.

Utställningen är öppen 
tisdag-söndag, 12-16, samt tisdag 19-21.


Till en liten fiskare.  Siv Bergentz.

torsdag 29 oktober 2015

Sticka sjalar

Jag har varit på boksläpp!
En riktigt trevlig kväll på Yllet inredning,


Erika Åberg presenterade sin senaste bok,
Sticka sjalar, halsdukar & lite till.
En bok med mönster till mindre stickprojekt, 
som kan bli färdiga inom rimlig tid.
Boken bjuder på stora variation i modeller och svårighetsgrad.
- Jag är en riktig ullnörd, säger Erika.
Trots det är sjalen på omslaget stickad i lin!

Agneta Werkelin, Erika Åberg och Frida Asplund samt boken. Trio med anknytning till Yllet.
 Till de flesta beskrivningar används annars Yllets gotlandsgarn.
Spunnet i Danmark av ull från gotlandsfåret blandat med lite merino.
Gotland kommer igen på fler sätt,
några av de fina fotomodellerna bor här och flera bilder är plåtade på ön.
 Malin Nuhma har fotograferat - fina bilder endast i naturligt ljus.
  Har du inte nära till butiken Yllet kan du köpa boken här.
För den är absolut stickvärd!

onsdag 28 oktober 2015

Stövlar av vaxat linne

Alltså såna här stövlar klarar vi oss utan.
Min förhoppning är i alla fall att de tillhör det förgångna.
Det är ett par franska skyttegravsstövlar.


Något soldaterna använde i skyttegravarna under första världskriget.
Då var det svårt att hålla fötterna varma och torra i leran.
Och för att slippa få sår på fötterna och kallbrand,
skyttegravsfot, drogs stövlarna på.
De har en kraftig träsula och skaft av vaxat linne.
Det måste varit lite som vaxduk och det var före gummistövlarnas tid. 

Idag finns Uffe, överdragsstövlar i helsvetsad plastbelagd duk.
Lätta att rulla ihop och enkla att dra över skorna.
Inte samma uttryck som det vaxade linnet - men bra mycket enklare.

Var rädd om fötterna - skyttegravssjuka är inget att leka med.

tisdag 27 oktober 2015

Kristider?

Kristider brukar vi tycka att vi har lite nu och då.
Både privat och i samhället.
Men inte är det så illa som förr i tiden.


Då på 1940-talet under andra världskriget,
när det var brist på det mesta och mycket var ransonerat.
 Skinn och läder var förbehållet försvaret.
Soldaten gick i läderkängor - även på danstillställningar.


För oss vanliga dödliga fick andra lösningar hittas.
Kängorna fick träsulor och "klackjärn" av läder.
Inte särskilt smidigt, men nödvändigt.

Kristider av det slaget har vi inte uppnått än.
Som väl är!









måndag 26 oktober 2015

Minska volym?

Skillnaden är inte stor på ljud och oljud.
När många för ett intressant samtal i en hård lokal,
ja då omvandlas ljudet snabbt till oljud.


Vid såna tillfällen är man extra glad för ljuddämpare.
Som här, i restaurangen på Armémuseum.
I taket hänger "flaggor" av vit vadmal.
Enkelt arrangerat och ändå nästan sakralt vackert!


Lite mer avancerade ljudslukare gör Barbro Lomakka.
Vävda på linnevarp och med filtad ull som inslag.
 Materialen kan hon kombinera i det oändliga.
Ändra grovlek, vävteknik eller kulör.
Resultatet blir alltid vackert, spännande och ljuddämpande.


För övrigt återlyssnar jag på sommarprogramen.
Och har kommit till Terese Cristiansson, utrikeskorrespondent.
Hon har berättelser hon måste skriva och berätta.
Om fyraåriga Aisha, flickan utan ansikte, 
offer för en amerikansk drönarattack i Afghanistan.
Sittande på en röd filtmatta får Terese olyckan berättad för sig.
Jag sitter vid mitt köksbord och tovar,
 och måste bara lyssna, trots att jag vill minska volymen,
stoppa ullen i öronen - men vad hjälper det? 

söndag 25 oktober 2015

Har du sett?

Har du sett votivbilderna som brukar finnas i katolska kyrkor?
De ges för att i bön få bistånd om bättring,
med just det som bilden föreställer, eller som tack för bättring. 


Ögon för en bättre syn, en arm eller ett ben för bättre rörelse.
Ofta är de tillverkade av en enkel metall, 
värdet är inte det viktiga utan påminnelsen om vad bönen ska gälla.
 

Har du sett utställningen som pågår just nu på Slöjdgalleriet?
 FOLKHEMSALTARE. Evigt och förgängligt återbruk.
Barbro Fagerlind ställer ut plåtslöjd.


 Hon har ett härligt humoristiskt förhållande till sitt skapande.
En förmåga att se hur ett föremål kan återbrukas,
och samtidigt förstärka dess identitet.
Det verkar så enkelt att bearbeta plåten, hamra lite här vik lite där.
Men en konst är det att lyckas och att se formen.

Har du sett filmen om plåtslöjd?
Barbro Fagerlind visar hur du gör, här. 

Utställningen ser du på Östgöta hemslöjd en vecka till.


lördag 24 oktober 2015

Sablar...

...så snyggt!
Ja inte sablarna eller huggarna,
utan kolla in tyget.


Det som är i bakgrunden på montern.
Visserligen ett foto, en bild på ett kattuntryckt tyg.
 Tryckt senast 1808 och uppsytt till en nattröja för sjukvården.


Armémuseum är lycklig ägare till tre tröjor med samma mönster,
och Bottarvegården på södra Gotland har en.
Tröjan är enkel i modellen och hålls ihop med knytband.
Fodret är ett oblekt handvävt linnetyg.
Mer om tröjorna kan du läsa i Ingegerd Henschens bok,
Kattuntryck, svenskt tygtryck 1720-1850.
Den är tyvärr slutsåld sedan länge men kan hittas på antikvariat,
och så på bibliotek naturligtvis.
Läsvärd för alla textilintresserade!



fredag 23 oktober 2015

1,2,3...

...möjligheter kvar,
att se utställningen på Langska huset.


Där Barbro Sandell visar sin produktion med textiltryck,
hon har gått i Tobias Langs fotspår under 40 år.
Och här visar hon olika mönster tryckta på bomull, halvlinne och vaxduk.

 Du kan även ta del av olika tryckmetoder,
och få information om hur kattuntryck går till.
Både igår och idag samt hantverksmässigt och industriellt.

Tobias Lang presenteras, i texter och böcker.
En man som 1784 led skeppsbrott utanför Gotland,
kom till Visby och bosatte sig i Langska huset - utställningslokalen!
Du som inte tar dig till Visby får läsa om kattuntryck här.
  
Javisst ja,
tre dagar till, fredag, lördag och söndag är det öppet.
Kl. 12 - 16.




torsdag 22 oktober 2015

Lika blir olika

Hur man löser en uppgift kan verkligen skilja sig åt,
och det finns alltid flera sätt att hitta en lösning.
Det märks inte minst när flera personer ges samma förutsättningar. 


Deltagarna på återbrukskursen fick en påse material,
stickat ylletyg som var filtat i tvättmaskin, för att inte rispa sig.
Påsens innehåll skulle omvandlas till en sittdyna.
Här är tyget klippt i småbitar och så uppträtt till ett band.
Det är i sin tur snurrat till en dyna.


 En fyrkantig botten har fyllts med remsor av olika slag.
Tovat, ullockar, bollfrans och stickade band.
Ja lite man tager vad man haver - och allt i påsen har gått åt!


Ännu en variant på dyna, cirkel på kvadratisk botten. 
"Knappen" i mitten är extra stoppad och dekorerad med broderi.
Runt den några kransar med veckat tyg,
och så ytterst en ring av tyg som är klippt i fransar.


En hel historia berättar den här dynan.
Äppelträd, en ö med palmer och en segelbåt...
Nästan mer som en tavla än en sittdyna.

Samma förutsättningar var ingången,
i resultatet finns knappt en likhet!

onsdag 21 oktober 2015

Skor för rusk

Det går mot vinter,
eller det är i alla fall riktig höst,
och med väderförändring på gång.


Så jag har plockat fram vinterskor,
och tovade strumpor.
Inget går upp mot dem - helt i ull, mjuka och varma.

Blir det regn - vilket faktiskt är utlovat - byter jag fotbeklädnad.
Fortfarande tovade men nu mer toffellika. 
I dem går jag helt barfota och den tovade ullen blir en extra hud.
Så stoppar jag fötterna i galoscherna när jag ska ut.
Himla smidigt och enkelt.

tisdag 20 oktober 2015

Pengaförvaring

Somliga har pengarna i madrassen,
och det är kanske lika så gott idag,
 när räntan är obefintlig.


Men då borde man göra som förr - knyta om sedelbunten.
Och till det ta sedelsnöre, ett garn gjort för uppgiften.
Starkt, smidigt, mjukt och sextrådigt enkeltvinnat av bomull. 
Men Astrid, Ingemar och Dag får inte det om midjan.
Carl, Gustav och Selma fick också nöja sig med pappersbanderoller.
För det var länge sedan Tumba bruk sålde ut garnet.
 

 Inte heller de fina myntpåsarna brukas längre.
Vävda i linne och med namnet invävt.
Vilken materialkännedom man hade förr,
och så noga man var med utformning och kvalité.


måndag 19 oktober 2015

Jaha...

... så kan det gå när jag blir uppslukad.
Jag glömde helt att fota och dokumentera,
på den tredje workshopen på broderisymposiet i Linköping.


När vi kom in i salen fick var och en en hög med tyg.
Och vilka tyger - vilken materialkunskap vi fick ta del av.
I botten på högen ligger ett vitt bomullstyg.
Tuppens babylakansväv, linneappreterat - alltså sånt finns inte idag!
Över det ligger en bit hellinne i tuskaft,
och därefter kommer en bordsfilt, i syntet, och så ett svart siden.
Överst är början på mitt broderi, ett siden i tuskaft,
som ligger på skrådden över ett tunt bomullstyg.


Nu kollar vi på tråden vi ska sy med, underbart silke!
Till vänster ligger en spole sysilke, används till förstygn i broderiet.
Så kommer några trådar knapphålssilke.
Ett sextrådigt "Floss" lämpligt till tambursöm.
Trådarna längst till höger är löstvinnat silke i två nyanser,
och här används hela kardelen, alla trådar.

Den syntetiska bordsfilten är ganska tjock,
och den används till att stoppa upp former, klippt eller uppruggad.
 

 De båda sidentygerna är olika inte bara till kulören.
Det svarta är lite taftaktigt, stumt och en aning svårt att forma.
Men det vita är underbart följsamt, segt och smidigt.
Det fick bli mitt övertyg och bomullen undertyg.
Mellan dessa lager stoppades så borsfilt och trådar in för att ge mönster.
Trapunto, matlassé och sticksöm provade vi.


Resultatet kan bli som jackan från Riga.
Men då är man mästare!
Tack Maria Silfverhielm för din kunskap.

söndag 18 oktober 2015

Stickupprop!

-Varför stickar du?
-Vad strävar du efter?
-Går det att sticka fred?


De frågorna vill Armémuseum ha ett svar på. 
Inför utställningen Knitting Peace med Cirkus Cikör.
Utställningen är ett samarbete mellan Cirkus Cikör och Armémuseum.
Den öppnar den 2 december, men mer information kommer här.

Även du kan delta i utställningen, genom dina vita stickade alster.
Och museet kanske deltar med stickad strumpa modell 1837?
Den finns i alla fall utställd på museet och packades förr ner i soldatens ränsel.

Hur stickar man fred? 
Välj ett vitt garn och sätt fart på stickorna.
Svara på ovanstående frågor, skriv ditt namn, telefonnummer och adress.
Posta till Maria Skans, Armémuseum,
Box140 95, 104 41 Stockholm.
Snarast.

lördag 17 oktober 2015

Falkenering

Jakt med hök och hund omnämns i Västmannalagen på 1300-talet.
 Ett av motiven på Rogslösadörren är en jaktscen med hundar och hök.
Och höken eller falken, svårt att veta vilket, tecknade jag av.


Ett motiv som jag sedan omsatte i textil i min andra workshop.
Nu var Frida Bengtsson inspiratör och lärare.
Vi skulle jobba med läggsöm, sy fast en tråd på ytan.
I läggsöm används en tråd, som av någon anledning,
 inte går att sticka genom tyget. 
Den följer konturen och sys fast med en tunnare tråd.
Frida hade dukat upp med svarta trasor i olika tjocklek och kvalité.
De gick absolut inte att sy med - perfekt för läggsöm!
 


Till konturen snodde jag trasan, den blev en sträng.
På samma vis formade jag nitarna, snurrade strängen runt,
och sydde ner med små täta stygn. Snyggt!


Både hökens och falkens stjärt är lång och tydlig.
Det visade även smeden på sin fågel.
Så jag valde att låta trasan ha sin fulla bredd,
och sydde över den med flätsöm i grått lingarn.
Det gav en effektfull dekor som markerar vingpennorna.
 

Tina hittade ett annatt sätt att lösa uppgiften.
Hon har sytt på fågeln i alla tre kurserna.
Ben och klor i tyll, kontur och stjärt i läggsöm,
och så ett uppstoppat broderi till kroppen.
En bra lösning som ger en reliefverkan åt fågeln,
 en fågel lämpad för falkenering.


fredag 16 oktober 2015

Tyllbroderi

 Tyllbroderiet har verkligen utvecklats.
Förändrats och förnyats, 
fast en grund finns fortfarande kvar.


Med den här högen av tyll lockade Katarina Evans oss till stordåd.
Vit bomullstyll, men massor med härlig syntettyll,
i alla möjliga kulörer. Ett billigt material att jobba med.
 

 Du trär tråden genom hålen för att få fram mönstret.
Vanligast är att bara följa rutorna men även andra stygn är bra.
Kaststygn, kråkspark och kedjesöm ger fylliga linjer.
Schattersömmen ger tydliga ytor som svävar över tyget.

 

 En tecknad förlaga, på papper eller tyg, fästs bakom tyget,
och sedan är det bara att följa linjerna.
Och resultatet kan bli hur olika som helst, beroende på söm.


Och också hur tygerna blandas.
Vitt i botten, rosa till ansikte och så guld för härligheten!
Tänk vad lite kan göra mycket - det gäller bara att se.


Efter två och en halv timme var det genomgång.
Katarina visade på nya möjligheter med våra broderier.
Hur skuggan spelar in i motivet och förstärker det,
hur vi kunde hitta olika monteringslösningar för att få bästa resultat.
Och helt plötsligt blir tyllbroderi högintressant. 
Tack Katarina!

torsdag 15 oktober 2015

Dörrar med smide

 Högsta mode på medeltiden var dörrar med smide.
Det finns flera kyrkor i Östergötland med smidesdörrar.
En port i järn är solid och håller ondskan borta.


Kyrkans portaler sågs som ingången till Paradiset.
Vem som helst fick inte komma in,
och här hjälpte järnet till att skydda ingången.
De skramlande ringarna nära nyckelhålet gav extra skydd.
 

Om porten in till Rogslösa kyrka finns flera sägner och berättelser,
att den kommer från en trollfest i Rödgavelns grotta,
och en annan att den är från Drottning Ommas borg. 
Säkert är att den är tillverkad efter 1240 och klar år 1275.
Det förmedlade Gunnar Nordanskog i sin föreläsning i kyrkan.


Dörrens motiv har han tolkat mästerligt i sin avhandling, se här.
Den övre delen visar en jaktscen där hjortar jagas med hund och fågel,
jägaren blåser i ett horn och har ett svärd fäst vid bältet.


Den nedre delens motiv visar syndafallet och utdrivandet ur paradiset.
Hur Eva plockar ett äpple, ormen och hur Adam blir bortmotad av guds hand.
Djävulen drar Eva i håret, det eviga kvinnliga straffet.

Smidet är ett mästerverk, i materialet och hanteringen av det.
Lösningarna i tillverkningsprocessen är finurliga, 
se hur nitarna som håller järnet på plats placerats.
De bildar äpplen, ögon och annan dekor.
En namnlös mästare av vår tid kallad "Rogslösamästaren"
har lämnat ett mästerverk efter sig.