Det finns ytterligare några varianter av paisleyschalar.
Den här textilvaran visar verkligen hur man förenklat den av ekonomiska skäl.
Hur längtan efter ett mode tvingar fram nya tillverkningsmetoder.
De jacquardvävda schalarna som kopierat den handvävda schalen,
de blev själva kopierade - nu med hjälp av trycktekniken.
Att trycka mönstret på ett handvävt tyg gick betydligt mycket snabbare.
Nu blev schalen ännu billigare och överkomlig för en bredare publik.
I Gotlands läns Hemslöjdsförenings samling finns en sån schal,
tryckt på ett svart ylletyg vävt i satinbindning.
Runt kanten löper en rikt mönstrad bård men mittfältet är tomt.
Huvudmotivet är butaformen så typisk just för kachmirschalarna.
På svenska kallas den ofta schalgurka.
Man kan också säga att schalen har ett persiskt mönster,
eller att den är paisleymönstrad.
På avigsidan syns det tydligt att schalen är tryckt,
mönstret syns bara lite diffust, men den smala eleganta fållen syns.
Förstorar du bilden kan du ana de små tråckelstygnen sydda med brun tråd.
Schalbredden är 158 cm och det är bara fåll på två sidor, de övriga har stadkanten kvar.
En 14 cm lång frans är påknuten i kanten. Schalens längd är 153 cm.
På avigsidan syns även de felvävningar som skett i produktionen.
Kanske har skytteln "dykt" under en rad trådar.
Något som inte syns under trycket på rätsidan!
Och så här intressant blir hörnet på schalen när de 45 cm breda bårderna möts.
Schalen är skänkt till hemslöjdsföreningen av fröken Pettersson, Fide.
Tyvärr saknas uppgifter om ålder och tillkomstort.
En intressant uppgift står dock på katalogkortet:
"(Med all sannolikhet en gåvoschal, som någon sjöman fört med sig hem från utlandet.)"
I boken Möte med mode skriver Berit Eldvik att schalarna hör 1800-talet till.
De tryckta tidigast på 1830-talet, men de med mörk botten är senare.
En enkelt mönstrad schal?
Ett riktigt proffesionellt tryck tycker jag!
